Tvåspårig grundskola i utsatta områden

Var tredje elev i utsatta områden klarar inte grundskolan. Trots miljardstöd blir skolresultaten inte bättre i utsatta områden. I genomsnitt har ca 70% av eleverna utländsk bakgrund. Nu satsar regeringen ännu mer för att stärka likvärdigheten, främst i utsatta områden – ca 5 miljarder kronor.

Men enl. flera experter finns det ingen automatik mellan fler pengar och resultat. Pengar är visserligen en förutsättning, men om de bara pumpas in i ett system som inte fungerar så är det bara konstgjord andning. Även om Sveriges PISA-resultat ökar så varnar samtidigt OECD:s experter för de ökade skillnader mellan eleverna som de menar på sikt ökar de sociala klyftorna i samhället.

Elever med utländsk bakgrund med sin hemhörighet i mer utsatta områden vet vi många gånger växer upp under socioekonomiskt och språkligt kärva förhållanden med föräldrar hårt tillbakapressade av migrationens påfrestningar som inte alla är rustade att klara av. Det gäller inte minst barnen som inte sällan dras med svåra trauman, med språkliga handikapp som gör att de redan från starten av sin skoldebut upplever ständiga misslyckanden. Sådant tär
och skapar tidiga inre sår i den sköra tonårssjälen…

Skolan av i dag har svikit de här barnen och inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till att de har att göra med unga människor med en social och språklig sårskada som under en övergångsperiod behöver mer anpassade insatser och pedagogiska program för att så småningom komma ifatt sina svenska kamrater. Den typen av stödprogram var f.ö. vanliga under senare delen av 1900-talet med stor satsning på bl.a. modersmål och svenska som andraspråk. Kommunaliseringens senare besparingsiver bidrog till att de här insatserna ströks från den pedagogiska agendan. De senare årens populistiska vindar har heller inte uppmuntrat till ökad politisk satsning som rör skilda minoriteters intressen…?

Det finns en stor potential och begåvningsreserv bland såväl vuxna som barn inom utsatta områden. För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen. En självklar insikt likaväl som att en snickare står sig slätt utan sin hammare…

Den närmast epidemiska utslagningen av elever från utsatta områden som slår mot drygt 70-talet av landets skolområden ställer nu uppfordrande krav på mer innovativa skolmodeller designade att möta ett alltmer sammansatt elevunderlag.

Vad som i det sammanhanget skulle kunna vara rimligt att tänka sig vore möjligheten att inom de utsatta områdena kunna erbjuda alternativa studieprogram med långsammare resp. snabbare studietakt anpassat efter elevens språkliga förutsättningar och vistelsetid i landet. Elever med mer gynnsamma förutsättningar placeras i en mer grovskissad modell i Spår 2 och följer den ordinarie kursplanen. De sent anlända placeras i Spår 1 med omfattande språkliga
stödinsatser och förlängning av sin obligatoriska skolgång med ytterligare ett år i slutändan med möjlighet att under resans gång flyttas till Spår 2.

Det här skulle kunna skapa mer hanterbara och jämlika klasstrukturer med ökade möjligheter att organisera pedagogiska stödprogram alltefter elevers förutsättningar och behov. Studietakten i det tänkta Spår 1 ökas gradvis i takt med att den språkliga utvecklingen framskrider. Den tänkta modellen skulle också rimma väl med Skolverkets uttryckta ambitioner att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar och kunna rymmas under skollagens skrivning om ”Anpassad studiegång.”

Modellförslaget skulle sannolikt också kunna bidra till att minska utslagningen för den här elevgruppen och i takt med upplevda studieframgångar också öka såväl motivation som tron på den egna förmågan! Alla har vi djupliggande behov av att lyckas och göra bra ifrån oss. Att tvingas ingå i grupper och sammanhang där vi förhindras delta på lika villkor riskerar skapa bestående ärr av självtvivel och mindervärde.

Dagens skola bygger mycket på den fönsterlösa doktrinen om jämlikhet och lika behandling med stöpning i samma form där behovet av särlösningar och mer differentierade insatser i stort lyser med sin frånvaro. Det har kommit att drabba såväl särbegåvade elever som aktuella elever i utsatta områden med särskilda behov.

Hans Luthman, författare och tidigare projektledare inom Högskolan

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Högskolestudenter med utländsk bakgrund missgynnas

Begåvade elever med utländsk bakgrund som efter idogt och mödosamt studiearbete lyckats kvalificera sig för en studieplats på någon högskoleinriktad utbildning som t.ex. förskollärare, stöter ofta på rent språklig patrull när det handlar om inlämning av hemuppgifter/tentor och bedömning av slutexamina.

Inte så sällan får de sina arbeten underkända av examinator p.g.a. av en bristande språklig framställning, brister i grammatik och ordval trots att innehållet i uppgiften bedöms uppfylla kraven!?

Det här kan inte vara rimligt och i enligt med gällande förordning inom Högskolan? Studenter med svenska som andraspråk genomgår en språklig utvecklingsfas – s.k. interimsspråk – som når en förstaspråksnivå först inom en åtta till tio år.

Man kan se det som en tillfällig skriftlig naturlig ”brytning” som interimsspråket efterhand korrigerar. Det ska då inte rimligen få påverka bedömningen av en inlämnad uppgift. Analogt med det muntliga språket så underkänns ju inte blivande läkare och sjuksköterskor med brister i sitt uttal och oförmågan att formulera sig med korrekt svenska?

För ansvarig handledare och examinator inom skilda högskoleutbildningar
handlar det om en uppövad lyhördhet och förmåga att kunna läsa och lyssna mellan raderna om det relevanta innehållet i ett arbete/uppgift och och inte låsa fast sig vid språkliga etikettskrav som mer hör hemma i annat sammanhang.

Hans Luthman, f.d. högskolelärare

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Utlandsfödda har ofta svårigheter med skriftspråket!

Alltför många medborgare med utländsk bakgrund har grava brister när det gäller att kunna formulera sig på skriven svenska. För åtskilliga innebär det bl.a. sämre möjligheter att kunna skapa en plattform för sina åsikter i tidningsmedia, svårare att kunna formulera sig i en ansökan eller att i arbetet skriva protokoll eller meddela sig skriftligen med sin arbetsgivare.

Många drar sig därför att fatta pennan och väljer att lägga ned sin röst – med en självvald begränsning av sin demokratiska yttrandefrihet detta innebär…

Många utlandsfödda vittnar om den språkliga osäkerhet de upplever sig ha och saknar ofta tillgång till någon form av språkhjälp från utomstående. Det här språkliga handikappet försvårar ofta deras integration i det svenska samhället och begränsar möjligheter till avancemang och mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Tjänster den här omfattande gruppen är i stort behov av är tillgängliga språklotsar – centralt organiserade via myndighet/organisation, SFI och bildningsförbunden som exempel…

I den digitala värld vi alla lever i skulle den här tjänsten i en mer utbyggd form lätt kunna bli åtkomlig för var och en med behov av formell språklig granskning och korrigering av aktuella texter. – Därmed skulle språkliga barriärer bland våra utrikesfödda kunna sänkas med möjlighet till en ökad etablering i samhälle och arbetsliv på mer jämlika villkor.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Värna om uppfinnarna!

Sverige bär på en stolt uppfinnartradition alltsedan Alfred Nobels dagar och utgör något av uppfinningarnas Mecka med världens blickar särskilt riktade mot sig i samband med de årliga Nobelfestligheterna!

Sverige tillhör också de länder i världen som alltjämt ligger i framkanten när det gäller innovationer och intar en topposition i EU:s innovationsliga under de senaste åren.

Nu höjs dock alltmer alarmerade röster från forskarhåll över att Sverige i dagsläget börjar tappa i innovationskraft där innovativa näringar minskar i förhållande till utvecklingen i omvärlden. Under de närmaste åren kommer därför antalet lönsamma innovationer vara helt avgörande om ett land blomstrar eller stagnerar..

Ett innovationsvänligt och hållbart samhälle behöver skapa goda grundförutsättningar för ett vidare fält av aktörer – såväl forskningen inom universitet och högskola och framförallt för de många fristående uppfinnare som får ytterst lite uppmuntran av dagens innovationspolitik.

Här finns en enorm och outnyttjad idékraft som ligger och gror ute i den svenska uppfinnarmyllan!

I decennier har svensk forsknings- och innovationspolitik fördelat stora belopp mer urskillningslöst utan närmare insikter var och av vilka de viktigaste innovationerna skapas.

Trots den magra tilldelningen av de statliga anslagen står de fristående innovatörerna för drygt en tredjedel av de mer banbrytande uppfinningarna!

Om Sverige ska lyckas återta sin position som världens ledande innovationsland så handlar det ytterst om en mobilisering på bred front som i högre grad uppmuntrar de mer innovativa idékrafterna inom såväl akademin som bland företagen och framförallt fångar upp den uppfinnarpotential som av hävd frodas i de svenska folkdjupen.

Det är Sveriges stora ödesfråga!

Hans Luthman

Författare – aktuell med boken Innovationsresan, Gidlunds, 2016.

Välkommen med din beställning här!
Adlibris l Bokus l Cdon

Copyright 2016 Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Skolan – ett experiment!

På 1960- och l970-talen var det inte bara Volvo och ABBA som var symboler för ett framgångsrikt Sverige. Världens blickar var också riktade mot den svenska grundskolan som sågs som en inspirationskälla för den som ville reformera skolan i bland annat Storbritannien liksom i många andra länder.

Framgången inom skolan höll i sig ända fram till början av millennieskiftet. Skolfolk i stora skaror kom till Sverige för att försöka förstå hur det kom sig att landet hade fått så fina resultat i den första Pisa-undersökningen år 2000.

Men där vet vi att skolans framgångssaga var över. Mellan 2003 och 2012 upplevde Sverige den största försämringen i Pisa-resultat av alla OECD-länder. Flera olika orsaker har lyfts fram som förklaring till de sjunkande resultaten, bl.a. det fria skolvalet och vinstdrivande skolor samt lärares låga status; skolledares allt mindre fokus på undervisning och lärande osv.

Otaliga forskare vädrar morgonluft och pekar på än den ena och än den andra pedagogiska frälsarläran som ska föra svensk skola ut ur krisen. Nu senast handlar det om s.k. kollegialt lärande – lärare ska lära av varandra hur man undervisar. S.k. inkludering är ett annat pedagogiskt modeord som snabbt vunnit terräng – alla elever undervisas i ett och samma klassrum där den tidigare så omhuldade individualiserade undervisningen kastas över bord. Den nedåtgående trenden håller dock i sig.

Svensk skola höll världsklass ända fram till början av 2000-talet! Vilka omvälvande strukturella förändringar genomgick skolan därefter under kort tid som fick den på fall?

Med en titt i backspegeln borde dessa pedagogiska missgrepp vara uppenbara för varje skolpolitiker.

Ibland kan det vara en god idé att backa bandet och gräva där man står.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Ett eko från nazitiden!

Sverige och svenskarna har i omvärldens ögon länge setts som sinnebilden för tolerans och medmänsklighet där bl.a. den barmhärtige samaritens ideal utgjort vårt moraliska föredöme.

Men något håller på att gå sönder i folkhemmet. Det engagemang och solidaritet som tidigare genomsyrat vårt handlande mot människor i utsatta lägen verkar nu mer ha ersatts av kyla och avståndstagande och spritt sig i allt vidare kretsar i samhället. Främlingsföraktet blir alltmer närgånget och ger obehagliga påminnelser om naziperiodens förföljelse av judar och minoriteter under andra världskriget.

Historien tycks gå igen där följande smått omskakande händelse i ett varuhus i hemkommunen får belysa det allt hårdare och kallare samhällsklimatet:

I den långa kassakön trängs vi kunder med välfyllda kundvagnar där överflödet står i skarp kontrast till vad den frusne och utmärglade EU-migranten utanför entrén någonsin kan komma att kunna inhandla. Utomhustemperaturen visar på – 10º.

Från kassakön ser vi hur den utsatte tar ett steg in i entrén för att få lite värme. Ögonblickligen reagerar vän av ordning i kön och uttrycker upprört sin protest mot mannens överträdelse.

– Han har ingen rätt osv…

F.ö. är det tyst i kön – ingen tycks bry sig – någon barmhärtig samarit dyker inte upp den här gången till den utslagnes försvar som förskräckt lämnar entrén…

Utomhuskylan tycktes med ens sprida sig in i lokalen.

– Sverige har blivit kallare…

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Goda gärningar gör dig gott!

Att det är saligare att giva än att taga är inte bara ett utslitet talesätt. Det stöds numera av vetenskapen. Att ge får oss att må bättre. Abraham Lincoln lär ha hört några visdomsord från en äldre man om givandets evangelium som senare kom att utgöra hans egen moraliska kompass. Forskning visar att vi alla vinner på att hjälpa andra. – Ringar på vattnet bildas som skapar vågor av godhet omkring oss som i sin tur genererar positiv energi och i slutänden ett varmare samhällsklimat – Ett leende till tack när du hjälpt en person lyfta ner barnvagnen från bussen eller tacksamheten i tiggarens ögon när några mynt landar på bottnen av pappersmuggen får dig att känna dig som en god människa. Och de flesta av oss vill vara goda människor.

Forskningen har nyligen kunnat påvisa att det här är kopplat till hjärnans belöningssystem som aktiveras när vi gör goda gärningar. Att ge är en handling
som påverkar hjärnan på samma sätt som när vi får något. Att vara snäll mot andra triggar då igång flera lyckosubstanser i kroppen som bland annat fyller
oss med den varma känslan av att vara goda – ”moraliskt upphöjda”. Samtidigt kan man inte utgå ifrån att man omedelbart blir belönad för sin snällhet. från omgivningen. Ibland har människor svårt att visa sin tacksamhet. Det handlar i stället om att vila i känslan av att ha kunnat göra en medmänniska glad – ibland
lycklig.

Att vara snäll i sitt bemötande är förstås särskilt viktigt i umgänget med våra minsta bröder. Om barn blir sedda, uppmuntrade och lyssnade till kommer de sannolikt att behandla andra på samma sätt. – Dock är en överdriven s.k. ”falsk snällhet” något vi bör undvika i vårt samspel med de yngre, dvs. oförmågan att säga ifrån och sätta gränser.

Se din medmänniska! Både vuxna och barn har ett enormt behov av att bli sedda, respekterade och bekräftade! Det får oss alla att må bättre!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Nyårstankar…

Sammanfattningen av år 2015 präglas framförallt av människans kamp mot de globala hot som lägger sig som en mörk skugga över hela mänsklighetens möjligheter till överlevnad.

Klimathotet ser vi dagligen konsekvenserna av i form av bl.a. tornadon och översvämningar som i kölvattnet också för med sig allvarliga föroreningar av vår miljö i luft och hav. Andra hotbilder utgör mikroorganismernas okontrollerade framfart med svårbekämpade virusarméer med nu senast den kraftiga ökningen av resistenta bakterier – ett direkt och akut hot mot den globala folkhälsan!

Människan har ställt till det på sin lilla blåskimrande planet i universum – stor som ett sandkorn som beskrivs som väldigt vacker sedd från rymden. Vår jord – den enda himlakropp där liv tycks existera bland miljarder av stjärnor och planeter i kosmos; här har mänskligt liv under årmiljoner fått en möjlighet att utvecklas som art med betingelser som är helt anpassade efter människans biologiska förutsättningar. Här föds vi; under kort tid lever-älskar, arbetar, åldras och slutligen dör. Det formar vår gemensamma tidslinje och livsvillkor som borde stämma an en ton av djup förundran och vördnad inför den plats vi fått oss tilldelad i den gränslösa skapelsen.

Men i all vår strävan vill vi gärna se jorden som oändlig och beter oss som om den vore det. Våra ständiga krav på ekonomisk tillväxt visar nu klara tecken på att vi närmar oss den absoluta gränsen för människans utnyttjande av klotets resurser. – De mörka moln som alltmer tornar upp sig i horisonten har i grunden ekonomiska orsaker….

Låt oss inför 2016 och åren som följer få hoppas att mänskligheten lyckas nå en vändpunkt med ändrad färdriktning för sin planet med dess svindlande färd genom rymden så att vi inte i likhet med Harry Martinssons rymdfarkost Aniara tappar manöverförmågan och hamnar i det okända.

Ett Gott Nytt År önskar Hans Luthman!

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Lärarlegitimationen bör avskaffas

8 december 2015 Hans Luthman

Jan Björklunds reformer drog i långa stycken skolan åt rätt håll. Däremot var beslutet om lärarlegitimation ett förhastat och föga genomtänkt beslut – frampressat av skolans ras i samband med aktuella PISA-resultat!

För att ha befogenhet att sätta betyg krävs i dag en lärarlegitimation där man samtidigt också är behörig att sätta betyg i ämnen där man saknar ämnesutbildning?

Lärare, som å andra sidan saknar legitimation men har inhämtat en ämnesbehörighet, frånkänns däremot rätten och förtroendet att på egen hand sätta betyg utan överinsyn av en ”överrock”…

Det betyder i praktiken att t.ex. en kvalificerad kemiingenjör, dock utan lärarutbildning, i samråd med närstående kollega med lärarlegitimation måste inhämta vederbörandes godkännande av sin betygsättning även om den senare helt eller delvis saknar kunskaper i det aktuella ämnet?!

Det här handlar om en märklig paradox där man som obehörig har förtroendet att ansvara för det viktiga pedagogiska uppdraget men samtidigt inte tillmäts förmåga och omdöme att i slutändan knyta ihop den pedagogiska säcken?

Den hårt kritiserade utbildningen vid våra lärarhögskolor ger här inga garantier för att blivande lärare skulle vara bättre på frågor som rör bedömning och betyg.

Den överdrivna uppmärksamheten kring lärarlegitimationen stjäl också fokus från de långt viktigare frågorna som bl.a. rör ämneskompetens och pedagogiskt utvecklingsarbete.

Hans Luthman

Copyright 2015 Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Eleverna behöver fler utmaningar!

Forskaren John Hatties är ett av de mest omtalade namnen inom skolutveckling i världen i dag!

Hans budskap kan sammanfattas till en ökad fokusering på elevernas utveckling – inte deras prestationer.

Han vill bl.a. få elever att tänka mer, jobba hårdare och utmanas mer.

Det här kräver ett skifte i fokus från betyg och bedömning i traditionell bemärkelse till att i stället se till varje elevs utveckling.

Fokus på utveckling leder i de flesta fall till ökade ansträngningar, ökat självförtroende och mer engagerade elever! Och alla de variablerna har en mycket stor effekt på resultatet!

Betyg är ett ganska trubbigt verktyg som framförallt mäter skillnaden mellan eleverna som inte har särskilt mycket med själva lärandeprocessen att göra.

Hatties forskning visar att den åtgärd som främst gynnar elevens utveckling är att lära dem att ge sig själva återkoppling genom att kunna svara på tre frågor:

  • Vad är det jag försöker uppnå – mitt mål?
  • Hur långt har jag kommit?
  • Vad är nästa steg mot målet?

Det handlar då i grunden om att väcka ett ökat engagemang och ansvarstagande för det egna lärandet paketerat med positiva förväntningar!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Mobilen hör inte hemma i klassrummet!

Vårt ökade ointresse för kulturarvet och allt traditionellt – synen på bl.a. studier och framförallt läsning och vurmen för allt nytt och blänkande där maskinerna och mobilen alltmer kommit att slå ut boken ur skolan – har därmed kastat ut barnet med badvattnet.

En studie gjord vid London School of Economics visar entydigt att skolresultaten avsevärt förbättras i skolor som förbjuder mobiler. Detta hänger dels ihop med en ökad arbetsro i klassrummet men framörallt med en ökad läsförmåga som den mer traditionella läsningen utvecklar jämfört med den digtala läsningens kortare och snabbare informationsflöde. Rapporter om aktuella PISA-resultat pekar också på att den analoga läsningen i högre grad än den digitala utrustar eleverna med en bredare repertoar av lässtrategier!

Statsminister Löfvéns framlagda förslag om att ge lärare ökade befogenheter att beslagta elevers mobiler borde därför välkomnas av alla parter! Ett tjugofemtal störande mobiltelefoner hör definitivt inte hemma i dagens klassrum där en mer utvecklad läsförmåga ställer krav på fördjupad och reflekterande läsning under lugna former!

Allt var inte bättre förr men modernistiska metoder och synsätt skulle tjäna på att också slå följe med mer konservativa uppfattningar och tillämpningar för att så åstadkomma en fruktbar syntes av gammalt och nytt!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Tidiga betyg sänker svaga elever

Lågpresterande eleverr – i synnerhet pojkar – riskerar få sämre resultat vid en tidigare betygsättning Lärandet har i hög grad med självkänslan
att göra!

Ett par stora forskningsöversikter sammanfattar forskningen inom bedömningsområdet och fastställer att s.k. summativa bedömningar (betyg och prov) påverkar resurssavaga elever negativt som därmed riskerar utveckla en provångest och ytliga inlärningsstrategier som medför sämre skolresultat.

Sammanfattningsvis visar studier av summativa bedömningar också ha en differentierande effekt vilket innebär att lågpresterande och resurssvaga elever presterar sämre om de blivit betygsatta, jämför med högpresterande och resursstarka elever.

Det finns vidare inget vetenskapligt stöd för att betyg påverkar alla elever att bli mer motiverade i sitt lärande och därför presterar bättre…

Vad forskningen klart kunnat påvisa är att elevens lärande och prestationer är intimt sammankopplade med vad eleven anser om sig själv, sin självkänsla
och sin syn på sina lärandemöjligheter. Eleven strävar då efter att behålla och skydda dessa resurser för att lyckas i livet och skolan i stort.

När eleven här känner sig hotad, exempelvis av dåliga betyg, kan eleven därmed uppleva risken att förlora resurser, exempelvis självkänsla.

Det här riskerar ge upphov till en emotionell stress som i sin tur leder till att eleven utvecklar negativa strategier för sitt lärande med ett ytligt förhållningssätt till sin inlärning.

Det är då uppenbart att mycket står och faller med elevens uppfattning av sig själv – sin självkänsla – när det gäller synen på de egna möjligheterna till inlärning och att nå framgång i skolarbetet.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Skolan kris – ett systemfel!

Efter de svenska elevernas störtdykning i Pisa-resultaten sågar nu även en av OECD:s experter det svenska skolsystemet och pekar bl.a. på orsaker som ökad administration bland lärare och rektorer som tar fokus från pedagogiken. Att det pedagogiska utvecklingsarbetet därmed alltmer fått stryka på foten kan sedan i mångt och mycket ha ett samband med den totala omläggning av skolans interna institutioner som påbörjades mot slutet av 1990-talet där ämneslag kom att ersättas av arbetslag…?

Det genomgripande förändringsarbetet kom att innebära en ny färdriktning inom skolan med ett ökat fokus på lärarnas förmåga att samarbeta – i arbetslag!? Arbetslagstanken hade marknadsförts med en tilltalande design och ett lockande budskap och kom okritiskt att omhuldas och lovordas av såväl ansvariga politiker som skolledare och sågs som en ny och fruktbar modell som skulle verka för förnyelse och förbättrade studieresultat inom skolan.

Förslaget fick under Görans Perssons tid som statsminister starkt gehör i Sveriges riksdag där arbetslagsidén fick ett lika snabbt som omvälvande genomslag inom den svenska skolsystemet. De tidigare och väletablerade ämneslagen med inriktning på ämne och pedagogik hade därmed inlett sin Golgatavandring som nu i rask takt monterades ned inom den svenska skolan. De dagliga och spontana pedagogiska samtalen kom därefter av sig och ersattes av pappersgöra och elevsociala och administrativa frågor.

Ett radikalt systemskifte hade därmed inletts inom den svenska skolan där det pedagogiska kvalitetsarbetet i fortsättningen kom att drivas med knapp styrfart med de förödande konsekvenser vi idag bevittnar i strömmen av alla larmrapporter…

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Vikten av en kognitivt krävande undervisning!

Ledande predagogiska forskare betonar vikten av en kognitivt krävande undervisning och varnar samtidigt för riskerna av en för låg kognitiv nivå. Bl.a. den amerikanska språkforskaren Pauline Gibbons talar om ett ”lärande i utmaningszonen” dvs. en undervisning lagd på en högre kognitiv nivå med utmanande uppgifter som visat sig leda till klart ökade prestationer hos samtliga elever och minskar de klyftor som orsakas av bakgrundsfaktorer!

Språk och tanke är ömsesidigt beroende av varandra. Förutsättningen för ett utvecklat språk är ett abstrakt tänkande! Dvs. får individen ingen kognitiv
stimulans stagnerar språket där fördjupningen av bl.a. ordförråd och förståelse avstannar. I en undervisning som driver orimliga krav på formell korrekthet
och drillövningar så kan det därför vara förödande för den fortsatta språk- och tankeutvecklingen. Om elever däremot från början får lära sig att deras tankar
är intressanta och att deras ofta förenklade språk duger som tankeinstrument gynnas både språk och tankeutveckling, där också ett ökat tillägnande av
idiom gör det lättare att klä mer abstrakta tankar i ord.

Tanken är en färskvara! Den undervisningsform som mest anses gynna en kognitiv och språklig utveckling är interaktiva arbetssätt med samtal i smågrupper kring skilda problem och frågeställningar. Interaktion är grunden till allt lärande hävdar bl.a. Vygotsky! – Dvs. kunskapsutvecklingen sker inte isolerat hos individen utan mellan individer i ett samspel!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Skolan måste ligga i fas med pedagogisk forskning!

Det råder stor enighet inom pedagogisk forskning att den enskilt främsta framgångsfaktorn för att lyckas med skolarbetet i första hand utgörs av en
god läsförståelse! Det ligger i sakens natur, att förstår jag inte det jag läser så kan jag naturligtvis inte tillgodogöra mig ett kunskapsinnehåll
med aldrig så många eller goda pedagoger omkring mig! Läsförståelsen i sin tur bygger på ett väl  utvecklat ordförråd!

Det innebär med andra ord att hur mycket resurser man än tillför skolan i form av ökat antal lärare och speciallärare och begränsningar av klasstorlekar så utgör det ingen självklar garanti för att den enskilde eleven lyckas höja sin nivå; främst förmågan att läsa och förstå. Det här synsättet bottnar delvis i en mer kvantitativ  syn och ett ensidigt resurstänkande i ett desperat sökande efter enkla  lösningar ­ efter nedslående PISA-resultat! Skolan borde därför i allt högre grad vända  blickarna mot aktuell pedagogisk forskning som erbjuder mer av kvalitativa  svar på krisen inom skolan.

Som ett aktuellt exempel kan nämnas den forskning som bedrivits vid bl.a. Göteborgs universitet där man nyligen kunnat peka på nya, intressanta rön när det handlar om utvecklingen av ordkunskapen och som öppnar för betydligt mer effektiva metoder i arbetet med att bygga upp individens lexikon. Insikterna bygger på teorin att vi huvudsakligen bygger upp vårt ordförråd med hjälp av s.k. gissningsstrategier – dvs. vi gissar (eng. Inferens) oss fram till ett ords betydelse i olika kontext – skriftlig såväl som muntlig!

Studentlitteratur har här lagt grunden för utvecklingen av ett nytt läromedel som bygger på aktuella rön – GISSA ORDET! Förutom tre arbetshäften ingår även digtala program samt Test- och Utvärderingsmaterial! Läromedlet ingår f.n. i ett utvärderingsprojekt inom E.U!
 
Ökade resurser är välkomna men långt viktigare är att det pedagogiska kvalitetsarbetet inom skolan ligger i fas med aktuell forskning och att pedagogiken återfår sin plats på agendan!
 
Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Aktuell skoldebatt!

hans-luthman-2

De svenska grundskoleleverna presterar allt sämre! Enl. den senaste PISA-undersökningen hamnar de svenska resultaten långt under genomsnittet inom OECD! Sverige har dessutom den sämsta kunskapsutvecklingen inom alla OECD-länder! Det är givetvis en kalldusch för den svenska skolan!

Nu höjs röster för en haverikommission med förväntade analyser och slutsatser i en ändlös rad. – Vi känner väl igen mönstret och stridsropet från andra krishärdar inom samhällslivet; – utred, utred!

Några av de mer väsentliga orsakerna till raset har att göra med en alltmer isolerande och ökad boendesegregation där bl.a. elever med utländsk bakgrund blir språkligt understimulerade där också det fria skolvalet kommit att dränera deras skolmiljö på svenskfödda elever. Från skolans sida krävs därför här särskilt tillrättalagda pedagogiska insatser och program för att främst kompensera dessa elevers bristande ordförråd och läsförståelse – parametrar som är helt avgörande för om de ska lyckas med skolarbetet!

Den aktuella skoldebatten saknar mycket av nyanser och tycks i långa stycken dra alla elever över en kam och bortser från att vi i den svenska grundskolan i dag har ca 15% elever med utländsk bakgrund – ofta med behov av särskilda undervisningsinsatser. Därför krävs det inte bara fler specialpedagoger utan
även fler pedagoger med insikter i undervisningen av tvåspråkiga elever!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.